Den 7:e september 2023 hölls ett event med deltagare från olika branschorganisationer, omställningsorganisationer och utbildningsrepresentanter, samt övriga myndigheter som ingår i det gemensamma regeringsuppdraget om att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Representanter från bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trygghetsrådet (TRR), Luleå tekniska universitet (LTU) och flertalet branschvalideringsorganisationer som har jobbat länge med frågor kring arbetsgivares behov och branschvalidering, var på plats för att dela med sig av insikter, utmaningar och önskemål för fortsatt arbete. Enheten Jobtech på Arbetsförmedlingen, som förvaltar plattformen Jobtech Development, med Fredrik Ribbing i spetsen som projektledare, var värd för eventet.

Projektet fortsätter utforska och bygga på lärdomar från regeringsuppdraget och Semantikprojektet (ett projekt inom myndighetssamverkan för att utreda förutsättningarna för gemensamma begrepp och översättningsnycklar). Målet med projektet är att bygga ett verktyg som ska stödja det arbete som krävs för att beskriva gemensamma yrkes- och kravprofiler på detaljnivå för att kunna förstå arbetslivets kompetensbehov.

Verktyget tar i beaktande relationen från arbetsuppgifter (yrke/beskriver vad man gör) till läranderesultat (arbetskraft/beskriver vad man behöver kunna).

"Som en del av en datainfrastruktur underlättar verktyget arbetsgivares arbete med att ta fram och sprida beskrivningar av kompetenskrav på ett sätt som användare av den informationen har nytta av. Det krävs ibland både mänsklig och teknisk finess för att på ett effektivt sätt förmedla information till ett sammanhang som inte känner till den ursprungliga kontext där de lokala dialekterna och detaljerna frodas och gror.”, menar Fredrik Ribbing.

Viktiga frågeställningar och insikter:

• Legitimitet – kvalitet på data och innehåll
• Tydlighet
• Tillgänglighet - Output och input av verktyget ska inte vara beroende av, men tillåta, att data hanteras en mening i taget
• Samverkan och kontinuitet
• Användare – ju fler användare och mer data som tillgängliggörs, desto fler typer av analyser och uppföljningar kan göras
• Användarvänlighet, återanvändning och trovärdighet - verktyget ska kunna användas av hela arbetsmarknaden
• Långsiktig förvaltningsmodell
  
  

Ett verktyg som är enkelt att använda och visar på systematiken

En fördjupad diskussion om hur det digitala verktyget inom projektet kan vara behjälpligt, och vilka utmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns, ägde rum under ett panelsamtal med Johan Nordberg, Svensk industrivalidering och Kerstin Eriksson, analysavdelningen, Arbetsförmedlingen. Johan Nordberg delade med sig av god praxis kring validering för olika yrken.

Verktyget kan vara behjälpligt med att dokumentera arbetsuppgifter och förarbetet, med att skala bort detaljerna, att få en överblick över kompetensbehov och vilken kompetens som eventuellt behöver kompletteras inom olika industrier. Det finns till exempel en skillnad mellan att jobba som operatör inom tillverkningsindustri och läkemedelsindustri. Verktyget kan potentiellt hjälpa med att tydliggöra och sprida vad skillnaden består i.

Internationell panel: kompetensutveckling för en rörlig digital EU-arbetsmarknad

Lärdomar och insikter från Flandern i Belgien, Tyskland och EU-kommissionens arbete med ESCO var fokuset under den internationella panelen. Representanter från ESCO, EU-kommissionen, OECD, Bundesagentur für Arbeit (den tyska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen) delade med sig av kunskap kring kompetensfrågor i samband med omställningen på arbetsmarknaden och vikten av validering av kompetenser och arbetserfarenhet för att klara en global arbetsmarknad i snabb utvecklingstakt. Frågor kring hur man kan jobba vidare med digital semantisk infrastruktur för en rörlig EU-arbetsmarknad och hur man kan tackla utmaningarna med AI medan man samtidigt tar vara på möjligheterna som AI och maskininlärning innebär, lyftes fram under diskussionen.

I korthet: frågor och svar om verktyget

Nytt med verktyget är att det ska bygga en databas på ett systematiskt sätt där projektet i den här fasen begränsar sig till att ta fram konceptet. I utvecklingsfasen kommer legitimiteten initialt hanteras genom att begränsa så att enbart branschorganisationer kan lägga in beskrivningar av sina behov. Vidare ska verktyget ge stöd till den som

lägger in informationen

• tillåta variation
• guida till användbara standarder
• återanvändning- av tidigare inlagda beskrivningar

stödja revidering genom att

• tydliggöra status / trovärdighet

underlätta uthämtning av data

• ge branschorganisationer kontroll över andras behörighet att använda innehåll/beskrivningar
  
  

Vilka huvudsakliga problem ska verktyget lösa?

Översättningsnyckel

• när koppling mellan grova kategorier eg. matchningsindikator mellan SSYK och SUN inte räcker till, och
• "mun till öra"- metoden (för att förmedla förståelse genom kontext och följdfrågor) tar för lång tid eller innebär dubbelarbete
  
  

Vilka efterfrågar verktyget?

Många sammanhang där man har behov av arbetsgivares beskrivningar av sina kompetenskrav. t.ex.

• Policyutveckling
• Mikromeriter
• Omställning
• Branschvalidering
• Processer där yrkesinriktade utbildningar utformas
• Analyser av arbetsmarknadens behov
  
  

Vilka risker kan finnas?

• utmaning med datakvalitet som kan leda till fel vägledning för individen, längre väg till arbete, felaktiga prognoser och analyser
• konsekvenser på datakvalitet, användning och samhällsnytta då vissa branscher inte ansluter sig
• högre krav än vad som är nödvändigt
• balans i kravnivå
  
  

Nästa steg

I nuläget samlar projektet på insikter och förbereder för utvecklingsfasen bland annat genom att formulera nytt, önskat läge i överlämnings- och projektdokument till myndigheterna i regeringsuppdraget.